… tro på när det är såhär!

På DN Debatt i söndagens nätupplaga av DN hotar den katolske biskopen Anders Arborelius och den svenska pingströrelsens föreståndare Sten-Gunnar Hedin att kristendemokraterns (Kd) och regeringen att uppmana sina kristna väljare att inte rösta på alliansen i nästa val 2010 om de inte stoppar de nya lagförslagen om att utländska kvinnor skall kunna komma till Sverige för att göra abort. De skriver ”vi vägrar acceptera att Göran Hägglund gör Sverige till ett abortparadis” och att Göran Hägglund borde vara försiktig eftersom den största delen av Kd:s röster kommer från kristna och att de vid senast valet, 2006, var väldigt nära fyraprocentsspärren. Biskop Arborelius och föreståndare Hedin beter sig som två trotsiga treåringar som kommer med tomma hot om att gör ni inte som vi säger så ska vi…, ja vadå? Om nu det nya lagförslaget går igenom var ska då samtliga kristendemokrater vända sig, till Sverigedemokraterna eller sofflocket? Med tanke på att kd fick 6,59 % i senaste valet kommer nog inte resten av de svenska väljarna och i synnerhet inte alliansen att fälla krokodiltårar om kd:s väljare sviker. Jag tror att Arborelius och Hedin biter sig själva i svansen om de genomför sina hot, vilket de med all sannolikhet har förstått själva när de ser och hör den madiala responsen.

Herrarna avslutade sin debattartikel med:

”Vi hoppas att Göran Hägglund vill gå till historien som den som ville hjälpa kvinnor i nöd att få föda sina barn och inte som den som gjorde Sverige till ett mål för abortturism.”

Abortturism, var ett ord jag aldrig sett tidigare och hör hemma bland andra absurda ledsideord så som, bikinichock. Själv anser jag att lagförslaget inte kan klubbas igenom nog fort och att vi borde hjälpa kvinnor ekonomiskt att komma hit för att kunna göra en abort. Är inte det att hjälpa kvinnor i nöd? Jag som annars är anti kd säger; GO Hägglund!!

I mitt tidigare inlägg om religion debatterade jag religionernas vara eller icke vara och anser att detta utspel från biskop Arborelius och föreståndar Hedin bara förtydligar än mer vad jag vill föra fram. Religion används som ett maktredskap.

Vad ska man tro på, tro på, tro på ...

Igår kväll hade jag besök av några vänner, vi satt uppkrupna på de få sittplatser jag har och såg filmen Da Vincikoden. För mig var det andra gången vilket ändå inte hindrade mina tankar att sväva iväg och rota sig i religionens makt över folket. När jag var 15 år döpte jag mig för att sedan konfirmera mig i tron att det faktiskt fanns en Gud. Nu är jag av en annan tro, där religioner är ett vapen för att få makt över människorna. Upprepade gånger sa karaktärerna i Da Vincikoden att aldrig har så många liv skövlats som i religionens namn, vilket jag med rätt håller med om. Kvinnor har jagats och dödats med anledning av att de ansågs vara häxor, tempelriddare gav sig ut i krig för att skydda pilgrimer, hus exploderar i guds namn och människor förbjuds preventivmedel eller abort. Ibland undrar jag om de som dödar i Guds namn verkligen har läst de religiösa skrifterna.

Islam, kristendomen och judendomen är i grund och botten väldigt lika men har av människan tolkats på olika sätt. Hinduismen däremot skiljer sig avsevärt på flera områden bl.a. finns 21 gudomar. Utöver dessa religioner finns ett otal andra och olika förgreningar. Jag anser även att människorna använder religionen som en ursäkt att få bete sig som de vill, för om jag dödare eller på annat sätt sårar en medmänniska kan bikten hjälpa mig. Inom katolicismen används fenomenet bikt för att be om guds förlåtelse och på så sätt ändå ha möjlighet att komma till himmelen.

I de flesta religioner har kvinnan en undanskymd roll. Hon saknar ofta rättigheter och har ett mindre värde än mannen. Inom islamen blir detta tydligt genom att kvinnan ofta är tvungen att bära slöja. De andra religionerna driver en döljd kvinnofientlighet bl.a. finns här i Sverige ett samfund av präster som anser att kvinnor inte skall få delta i deras yrkeskår.

Mot slutet av filmen diskuterade vi asatron vilken tidigare var stark i norra Europa. Idag avfärdar många asatron med att ”det är ju bara sagor”. Egentligen borde dessa människor istället fråga sig varför de avfärdar en gammal tro och samtidigt tror innerligt på deras gud.

Att vara student

Nu var det länge sedan jag gjorde ett inlägg och jag kan förklara det med ett ord: STUDENT. Att vara student innebär att en har höga krav på sig. För att senare kunna ha en chans på arbetsmarknaden behöver ens meritlista stå ut från mängden, och då menar jag inte i färg eller form utan i spetskvalitéer, social kompetens, erfarenheter och en bra utbildning med goda resultat. För att uppnå allt detta måste man som student ”jobba häcken av sig”. Jag tänker mycket på min karriär, på mina mål och hur jag ska uppnå dessa och försöker att göra mitt allt. För närvarande har jag 190 högskolepoäng och snart två examina, är engagerad i studentkåren och Röda Korset, organiserar arbetsmarknadsdagen på universitetet och sitter i olika nämnder och råd och emellanåt arbetar jag på biblioteket. Jag har små förväntningar på framtiden men vill oerhört mycket och långt. Att vara student tar upp alla min tid och jag försummar mycket runt omkring, allt jag hoppas på är att allt detta slit leder dit jag vill, till toppen.