Moderater mot demokrati

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur storlandsting kan skapa en ökad demokrati. I veckan hade moderaterna partistämma i Gävle där de bland annat diskuterade storlandstingens vara eller icke vara. Partiet beslöt att inte stödja ett uppdelande av Sverige till storregioner istället för dagens län. I fredagens DN debatt skrev Ander Björck att om stämman röstade emot ansvarskommitténs förslag skulle moderater vara ”delaktiga i demokratisk skandal” och jag kan inte annat än att hålla med. Jag kan inte annat tro än att moderaterna är rädda att förlora kontrollen över Sverige om vi decentraliserar landet ytterligare ytterligare. Att inte fortsätta kommitténs förslag och dela upp Sverige går emot alla liberala idéer, där individuellitet är det centrala.

Moderaterna har nu tagit stegen så långt till höger att de bör byta sin blåklint mot en lila viol istället. Det skulle bättre matcha deras nya röda kollektivistiska tänkande. Att snuva svenska folket på en starkare demokratisk stat, är som att lura ett barn på en godispåse. Loppet är dock inte kört än nu, det finns fortfarande partier som faktist vill skydda demokratin

Citat

"Om han är medarbetare vet jag inte, men han är i alla fall anställd"
Carl Bildt i TV 8 om Lars Danielsson

Smalhetens moral

TV 3:s Top Model Sthlm är ett i raden av kanalens alla bli-smal-och-lycklig-programmen. Jag måste erkänna att jag har kastat ett getöga på programmet men snabbt bytt kanal eftersom det vände sig i magen. Top Model Sthlm är rena pro-ana propaganda, värre än liknande program från USA. För er som inte vet vad pro-ana är så ska jag förklara; Pro-anas är framförallt flickor män även pojkar som avgudar den magra kroppen och anorexi anses vara en livsstil. Pro-ana bloggar och hemsidor kantas av tips för hur kalorier bränns, föräldrarna luras till att man äter, att äta så lite som möjligt och toppas med bilder som liknar de som togs i Dafur under svältkatastrofen. Citat från sidan pro-ana.xforum:

- Jag kör på att dricka vatten bara och gå några promenader med hunden. Ibland så lyxar jag till det och äter en macka. men då vill jag helst kräkas efteråt.

- Jag äter frukost, kanske en macka till lunsh å petar lite i maten jag får till middag, å så massor av vatten i mellan, känner mig så skylldig när jag äter så här mycke men klarar inte lite lite som ni andra tydligen =(

- Vatten får maten att komma upp lättare! Drick mycket vatten om du tänker äta mycket. Mat som glass kommer upp lätt. Kli gör det inte! Stick två eller tre fingrar (eller en tandborste går bra om du kan få det rätt) i din hals så fort som möjligt, rör lite på dem. Ta INTE ut direkt när du känner att det kommer, för då kommer der inte ut, och det blir svårare att få ut det. Ha fingrarna (tandborsten) i halsen tills det kommer.
Om du tar medicin/vitaminer, ta dem när du spytt klart, för annars kan du spy upp dem.

- Jag ligger på 16, optimalt proana-bmi :) (Mitt tillägg: BMI 19-25 är normalt)

- Om du inte är smal är du inte attraktiv. Att vara smal är viktigare än att vara hälsosam. Du måste göra vadsomhelst för att bli small. Du ska inte äta utan att känna dig skyldig. Du ska inte äta dålig mat utan att straffa dig själv efteråt.

Deltagarna i Top Model Sthlm är unga, den yngsta är 16 år, och extremt magra. Modellyrket är glorifierat och många tjejers dröm. Genom att programmet visar en pro-ana kultur skapas ett samhälle med än mer krav på perfektionism. Det tas inget ansvar för följderna, får det vara så? Jag vill att vad-får-publiceras-diskussion skall vidgas och inte endast gälla Mohammed-bilder och brottslingars namn. Vi får inte inskränka på tryckfriheten men alla måste ta ett moralsikt ansvar.

Storlandsting kan öka demokratin.

Sverige är idag uppdelat i län, landsting och kommuner, där varje del har sin specifika arbetsordning. Län är ett regionalt statligt förvaltningsområde, landsting är landets sjukvårds ansvariga och kommunerna är territoriellt avgränsade områden och en administrativ enhet för lokal självstyrelse. Kommuner och landsting styrs genom politiska organisationer med representanter som vart fjärde år väljs av det svenska folket. I Sverige finns idag 290 kommuner och 20 landsting, eller som de ibland kallas, landstingskommuner och 21 län

I DN publicerades den 26 september en artikel som berättade att lokalpolitiker vill rita om Sveriges länsgränser och bilda nya regioner med direktvalda regionparlament. De 21 län som Sverige består av idag skulle då bli sex till nio regioner. Ansvarskommittén är en grupp utsedd av regeringen för att utreda frågan om Sverige bör ha storlandsting. Deras svar är att storlandstingen är bra, och de främsta argumenten är att de ökar demokrativärdet samt ökar effektiviteten. Kommittén menar att genom att kommunerna får mer självstyre får medborgarna en större möjlighet att påverka och vara delaktiga och medansvariga i den demokratiska processen. Ett av lokalpolitikernas argument till en förändring av länen är att regioner skulle ge bättre välfärd eftersom makten flyttas än närmre folket.

På senare år har valdeltagandet i kommun- och landstingsvalen minskat, vilket ger problem med den medborgerliga förankringen vid beslut. Partierna har även under senare år sett tilltagande rekryteringssvårigheter och har ibland svårigheter att fylla sina platser i nämnder. Kan storlandstingen hjälpa till att ändra på denna trend? Ansvarskommittén skriver att ”[d]en lokala och den regionala demokratiska nivån utgör samtidigt en viktig rekryteringsbas för rikspolitiska uppdrag”. De menar med andra ord att då makten i och med skapandet av regioner flyttas närmare folket ger den nya demokratiska nivån en starkare dragningskraft till politiskt engagemang från folket. Vi har därmed, genom ansvarskommittén delvis svarat på frågan om storlandstingen kan ändra på trenden av svikande politiskt intresse bland folket.

Idag är den yttre kritiken mot välfärdsstaten just bristen på legitimitet i genomförandet av sociala program och beslut. Förankringen till medborgarna är bristande och staten har genom stora välfärdsprogram berövat den enskilda människan sin frihet. Den svaga legitimiteten är en aspekt som talar för storlansting. Genom att i storlandstingen praktisera en brukarorienterad förvaltningsmodell kan legitimiteten öka igen. Den brukarorienterade modellen förespråkar att välfärdsstaten styrs på mikro- eller meso- nivå, genom medborgarna och inte som idag, på makronivå, av staten. De nya regionernas ökade självständighet ökar deras möjligheter att själva styra över sin service. Genom att ge brukarna av till exempel sjukvård, dagis, skola och infrastruktur, med andra ord av välfärd, möjligheten att delta i besluten rörande deras service skapas ett större förtroende för de styrande. Den ökade delaktigheten kan ta formen av regionala eller loka val till styrelser för skolor, ålderdomshem eller dagis eller genom att föräldrar och anhöriga engageras frågor och göromål rörande deras användning av de sociala hjälpmedlen. Regionala autonoma politiska system som har rätt att fatta reella beslut och har reella medel för att genomföra besluten skapar större förtroende bland medborgarna. Storlandsting kan ge ökad legitimitet till folket. Medborgarna blir tvungna till att öka sitt deltagande i välfärdsservicen och möjligheten att påverka just hur deras service skall se ut beroende på behovet ökar. I en ökad delaktighet ökar även det sociala kapitalet och tilltron till staten. Enligt den klassiska definitionen på demokrati, folkstyre, så stärks den genom införandet av storlandsting. Även välfärden förbättras eftersom den blir mer individualiserad och därmed kan motsvara varje människas önskemål.

En fråga som dock är värd att ställas är: Är kommunalförbund eller storlandsting det första steget till en Svensk federal stat? Men det är en hel annan uppsats.