Kvasirekrytering

Hösten 2007 fanns 4 504 professorer vid landets universitet och högskolor. Av dem var 804 stycken, 18 %, kvinnor. Flest professorer finns inom de naturvetenskapliga ämnen (40 %) där 1 640 var män och 184 var kvinnor. Av Statistiska centralbyråns (SCB) 59 ämneskategorier har tre ämnen fler kvinnliga professorer än manliga. Vårdvetenskap har 52 stycken kvinnliga professorer och endast 21 män. Övriga ämnen med kvinnlig dominans är genusvetenskap (6 kvinnor och 1 man) samt Hushålls- och kostvetenskap (3 kvinnor och 0 män). Att det finns fler kvinnliga än manliga studenter reflekteras illa bland professorerna. Vad betyder det, att kvinnor inte tycker professor yrket är roligt, värt ansträngningen eller fint nog. Eller kan det vara så att kvinnorna inte ges förutsättningarna att klättra i den hierarkiska högskolepyramiden. Universitetsvärlden är hård och det behövs vassa armbågar och goda kontakter för att ta sig fram och upp vilket de kvinnliga forskarna tenderar att sakna, just av den enkla anledningen att de med makt är män. Jag kan inte säga att jag blev förvånad när jag läser att de ämneskategorier som har flest kvinnliga professorer är de typsikt ”kvinnliga” universitetsämnena. Inom vårdvetenskap, eller omvårdnad, (leder till en sjuksköterskeexamen) där 60 % av professorerna och merparten av lektorerna är kvinnor har jag beskådat just kvinnorna vara tvungen at kämpa med näbbar och klor för att få en fördel mot de få männen som finns på institutionerna.

Universitetsvärlden är ålderdomlig och bör gå i pension. De mansdominerade förhållningssättet är förlegade och vi måste, även inom högskolan, se kvinnorna som intellektuella varelser.

Jag vill även passa på att gratulera min mor som har jämnat ut männens försprång genom en nytillträdd professorstjänst, way to go!