Överförmyndarhet

Inom sjukvården har det redan hänt och nu är kriminalvården på gång. Det är rökförbudet jag talar om. Den 28 juni infördes rökförbud på anstalten Mariefred, en del anstalter har redan infört förbudet medan andra är på god väg. Det är inte de intagna som förbjuds röka utan personalen. Det hela grundar sig i att rökning är farligt. Om personalen vill röka under arbetstid räcker det inte att vara utomhus, utan personen måste utanför murarna och bortom anstaltsområdet (vilket sträcker sig ca en kilometer från muren).

Inom sjukvården infördes rökförbud för några år sedan, det innebär att patienter och personal måste gå några meter från entréerna för att röka. Detta beslut grundas på att personalen och patienter skall få en dräglig miljö, vilket är högst legitimt. Att upprätta specifika rökrutor är inte detsamma som att förbjuda rökning.

På landets anstalter och häkten är det ledningen, utan samtycke från personalen, som har fattat ett beslut. Att tvinga någon att sluta röka är att ta ifrån människorna sin självbestämmande rätt och samtidigt kasta paj i deras ansikten. Kriminalvårdsanstaltens ledning sitter och smäller de rökande vårdarna på fingrarna medan de själva lägger in en prilla under läppen. Kommer nästa steg bli att förbjuda vårdarna att köra till jobbet, dricka alkohol eller att äta onyttig mat eftersom samtliga av alternativen kan var ohälsosamt och samhällsekonomisk ogynnsamt?

Rökarna har erbjudits 1800 kr till nikotinplåster och tuggumi till hjälp för att slippa begäret. Vi icke rökare får nöja oss med att titta på när rökarna hämtar ut sina plåster för att senare på jobbet smyga undan i ett hörn och röka.