World AIDS day

Sista veckan i november och solen skiner som aldrig förr. Här uppgår temperaturen till 30-35 grader om dagarna, himlen är mer ofta än sällan klarblå. Trots det kan det ibland kännas som om tunga måln fyller himlen. Denna vecka har jag befunnit mig på barnavdelningen. I de tre stora salarna ryms över 50 barn. Tillsammans med sin släkting delar de på en säng. De vanligaste diagnoserna på avdelningen är undernäring, malaria, benbrott och bränskador. Många av barnen som lider av undernäring, lider även av HIV/AIDS. Benbrotten uppstår under våghalsiga cykelturer, åkandes på stången eller pakethållaren, nedför branta backar på ojämna sandvägar. Bränskadorna är ofta orsakade av lek runt kökselden.

En eftermiddag såg jag att ett 1 år gammalt barn som vägde 5 kg låg och flämtade på en säng. Hon var slö och orkeslös och huden rynkade sig som det brukar hos ett uttorkat barn. När jag några timmar senare återvände till sängen fann jag bara en hög av filtar. Jag lyfte på filtarna och fann flickan liggandes med ögonen lätt på glänt. Andningen hade upphört och efter att trevande sökt finna pulsen konstaterade jag att hon dött. På dödscertifikatet skrevs det in att hon dött av undernäring men ingenstans syntes att hon även lidit av AIDS.

På lördag, den 1 december, är det World AIDS day. Då hoppas jag att de över 40 miljoner människorna världen över som är smittade av HIV viruset uppmärksammas. Här i Ilembula kommer vi att anordna Kids Club, dit är alla föräldralösa HIV-smittade barnen välkomna för att leka och roa sig under några timmar.