Var är internationella mansdagen?

Så var det dags för internationella kvinnodagen! Det sägs att Sverige står i framkant vad gäller jämställdhet mellan könen, men jag har anledning att tveka. Många företagsstyrelser har en majoritet av män, omvårdnads-, städ-, och barnpassningsyrken är fortfarande kallade kvinnor yrken med löner som bevis och sist men inte minst; landets ledande positioner är och har alltid varit fyllda av just män. Det är lätt att fördöma andra länders ojämnlikhet men att rensa i sin egen bakgård är inte lika lätt. Lagar stadgas i tron om, eller av önskan att spegla, ett jämlikt samhälle men effekten blir istället en överförmyndarstat där den fria vilja inskränks.

Senast i raden av påhitt är ytterligare pappalmånader, lagen säger att mannen skall ta ut pappaledighet men inget om att kvinnan skall göra det. Det signalerar att det tas för givet att kvinnan ska vara hemma med sina barn men att mannen inte måste tvingas till det. Många nyblivna pappor vittnar även om att de inte ges möjlighet att vara hemma med sitt barn eftersom kvinnan anser att det är hennes rätt att vara hemma. Om en lag måste stiftas så bör den åtminstone vara jämlik.

Sverige har en lång väg att gå innan vi blir jämlika, på riktigt och inte bara på papperet. Män jag talar med uttrycker förvåning och förnekning när jag berättar om hur jag särbehandlas som kvinna. Det är väll självklart att de inte kan sätta sig in i ideen om könsligojämnlikhet eftersom de inte har toppiga bröst och sensuella läppar. Det går dock inte att förringa att man kan utnyttja sina kvinnliga drag och intelligens för att nå dit man vill, men det är inget som vi ska tala högt om.