Dödsstraff

Söndagen den 5 november fick den tidigare Irakiske president Saddam Hussein sin dom för morden på de shiitiska byborna på 80-talet. Utslaget blev avrättning genom hängning. Hussein har brutit alla lagar i konventionen om de mänskliga rättigheterna men är det att döma någon till döden för det? Jag är emot dödsstraff oavsett brottets karaktär. En kan argumentera för och emot dödsstraff i all evighet men faktum är, anser jag, att ett mord alltid är ett mord oberoende av om det är staten, individen eller diktatorn som genomför dem. I FN:s (förenta nationerna) konvention om de mänskliga och politiska rättigheterna framgår att omänsklig eller förnedrande bestraffning är förbjudet samt att envar som sitter häktad skall behandlas humant och med aktning för människans inneboende värde. Genom dödsstraff tar en inte hänsyn till alla människors lika värde utan drivs av lustan att hämnas. När en ger tillbaka ”med samma mynt” stannar mänskligheten i ett med-ont-skall-ont-bedrivas-tänkande.

Under andra omständigheter (än Saddamfallet) anser jag att dödsstraff aggregerar en osäkerhet hos befolkningen och att dödsstraff hotar den fria människan. På de platser i världen där dödsdom är ett straffalternativ finns alltid risken att oskyldiga människor blir dömda och avrättade. Medborgarna i området kan bli hindrade i sin vardag av rädslan att felaktigt dömas till döden. På många av de platser i världen där dödsstraff aktivt används är domstolsväsendet inte självständigt och den påstådda brottslingen kan straffas utan en rättvis rättegång.
Jag motsätter mig inte att Saddam Hussein skall straffas för sina brott men istället för ett dödsstraff kan Saddam Hussein få ruttna i fängelset eller, för den delen, ta hand om min disk för all framtid.